Erektil dysfunktion underdiagnostiserat i svensk primärvård?
Ett kvalitetsforskningsprojekt vid FoU-centrum i Skaraborg visade att endast 1,6% av de manliga patienterna vid Hälsocentralen Hjo/Tibro hade diagnosen erektil dysfunktion. Författaren till Rapport 2018:7, Dr Henry Ihezue, jämför resultaten med andra liknande patientkohorter och spekulerar i orsaker till den låga prevalensen:
”Vår uppmätt låga prevalens kan ha flera orsaker. Både patient och läkare kan uppleva att det är en diagnos som är svår att prata om. Som patient kanske man inte vill ta upp detta vid ett läkarbesök och kanske upplever det som normalt vid stigande ålder. En orsak för underdiagnostisering kan också vara att patienten är medveten om att behandlingen är dyr (ej subventionerad) och inte känner att man har råd med kostnaden. Eftersom våra siffror bygger på registrerade diagnoser kan det också vara så att läkare på Hälsocentral var dålig på att sätta ED-diagnos eller att läkare under sin konsultation med patient inte har frågat patienten om de har problem med ED.”
ED som riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom
I rapportens konklusion skriver Dr Ihezue: ”Vidare noterades att en stor andel av patienterna med ED hade har en metabol bakomliggande orsak och att dessa patienter dessutom har flera faktorer som kan orsaka ED. Därför är det viktigt att se ED som en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och att även ta upp ED-problematik vid besök av män som redan har sjukdomar som hypertoni, diabetes eller hjärt/kärlsjukdom.”
Fakta om studien
Totalt 2.802 ingick i rapporten och antalet med diagnos ED (N48.4) var 47 patienter. En avgränsning i tid gjordes till diagnoser satta mellan 2012 och 2016.
Syftet var att studera hur diagnosticering, utredning och behandling av erektil dysfunktion sköts på en vanlig svensk vårdcentral. Dessutom studerades kända riskfaktorer för ED för att se vilka de bakomliggande orsakerna var hos patienterna.
Sammanfattning av kjell.legernaes@pharmaprim.com 1 juni 2021
